(15 October 1836 -- 8 August 1902) was a French painter.
Tissot was born at Nantes. He studied at the École des Beaux-Arts in Paris under Ingres, Flandrin and Lamothe, and exhibited in the Paris Salon for the first time at the age of twenty-three. In 1861 he showed The Meeting of Faust and Marguerite, which was purchased by the state for the Luxembourg Gallery. His first characteristic period made him a painter of the charms of women. Demi-mondaine would be more accurate as a description of the series of studies which he called La Femme a Paris.
Related Paintings of James Jacques Joseph Tissot :. | The Thames | Hide and Seek | The Ball | Un Dejeuner | A Woman of Ambition | Related Artists:
CARRIERA, Rosalba fgItalian Rococo Era Painter, 1675-1757
louis masreliezLouis Masreliez (Adrien Louis Masreliez) född 1748 i Paris död 19 mars 1810, var en svensk målare, tecknare, grafiker och inredningsarkitekt.
Han var äldre bror till ornamentsbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez och son till Jacques Adrien Masreliez, också han en ornamentsbildhuggare, som kallats till Sverige från Frankrike för att medverka vid uppförandet av Stockholms slott. Jacques Adrien Masreliez grundade således konstnärssläkten Masreliez i Sverige.
Louis Masreliez kom till Sverige 1753. Han började sin utbildning vid Ritarakademien vid 10 års ålder. Vid ritarakademien saknades utbildning i måleri, varför Masreliez inledde studier vid Lorens Gottmans verkstad. 1769 tilldelades han ett statligt studiestipendium som han använde till en studieresa till Paris och Bologna. 1773 lämnade han Bologna och bosatte sig i Paris, där han bodde under åtta år. Han återvände till Sverige 1782, där han blev ledamot av Konstakademien och året därpå professor i historiemåleri. Han blev rektor för akademien 1802 och direktör 1805.
Till hans genombrottsverk räknas Gustav III:s paviljong i Hagaparken
Camille PissarroCaribbean-born French Pointillist/Impressionist Painter, ca.1830-1903
.Painter and printmaker. He was the only painter to exhibit in all eight of the Impressionist exhibitions held between 1874 and 1886, and he is often regarded as the 'father' of the movement. He was by no means narrow in outlook, however, and throughout his life remained as radical in artistic matters as he was in politics. Thad?e Natanson wrote in 1948: 'Nothing of novelty or of excellence appeared that Pissarro had not been among the first, if not the very first, to discern and to defend.' The significance of Pissarro's work is in the balance maintained between tradition and the avant-garde. Octave Mirbeau commented: 'M. Camille Pissarro has shown himself to be a revolutionary by renewing the art of painting in a purely working sense;